Manifest

Bästa författare, kära förläggare!
Kära litteraturälskare!

Vi vet alla det följande, men låt oss ändå upprepa.

Man gjorde ett laboratorieexperiment med den finländska litteraturen.

För tio år sedan började man streama den.¹BookBeat, som tillhör den svenska Bonnier-koncernen, grundades 2015. BookBeat kom till den finska marknaden i maj 2016 och är marknadsledare inom försäljning av digitala böcker i vårt land. År 2005 grundades Storytel i Sverige under namnet Bokilur. I Finland inledde Storytel sin verksamhet våren 2016. Börsnoterade Storytel är verksamt i över 20 länder och är Nordeuropas största litterära streamingtjänst.

Musiken hade utsatts för ett liknande experiment för tjugo år sedan.²Den svenska musikstreamingtjänsten Spotify kom ut på konsumentmarknaden 2008. På den finska bokmarknaden gjorde Spotify entré i november 2025. Bland dem som kommenterade saken offentligt fanns WSOY:s verkställande direktör Timo Julkunen, Författarförbundets ordförande Ville Hytönen och författaren Pontus Purokuru. Det gick inte bra för musiken.³Musikstreaming har raserat upphovsmakarnas inkomster. Inte ens stora lyssnarantal garanterar artisterna rimliga ersättningar. I november 2024 meddelade Spotify att man inte betalar ersättning för låtar som lyssnas på färre än tusen gånger i tjänsten. Största delen av allt innehåll kostar alltså ingenting för Spotify. Spotifieringen gör musikutbudet likriktat och raderar musikens kulturella kontexter. Spotifys algoritmer påverkar på ett förödande sätt även hurdаn musik som skapas. Men vad gäller litteraturen var förväntningarna stora. ”Vi samlas kring lägerelden igen”, sa man.

Vi vet hur det gick: den nyutgivna bokens ekonomi har gått sönder.⁴Över tusen yrkesförfattare undertecknade ett öppet brev publicerat den 1 oktober 2024, som erbjuder ett gediget informationspaket om de negativa effekter som digitaliseringen haft på vår bransch. Streamingbranschen underminerar litteraturfältet på många sätt och från många håll, och inte enbart i Finland. Även i Sverige pågår en het debatt.

Vi vet också att otaliga verk, både nya och gamla, drunknar i en ständig rea som innehåller mer än en miljon titlar.

Det är inte det litterära värdet som styr den enskilda bokens presentation och exponering, utan penningen, koncernkopplingarna, den stora massans smak och en förbluffande oskarp konsumentprofilering. Det här vet vi via interna diskussioner vi fört inom bokbranschen och på basis av konsumenternas användarerfarenheter av streamingtjänsterna.

Streamingtjänsterna säljer inte konstnärliga verk utan tid, och detta ekonomiska och produktionsmässiga val har redan börjat påverka hur böcker skapas.⁵Trycket på långform framkommer exempelvis i diskussion i YLE:s program Kulttuuriykkönen ”Vem kammar hem pengarna från bokförsäljningen?” (19.11.2025). ”Ibland under redigeringsarbetet slår det mej att jag i princip, enligt ljudbokens logik, inte borde göra de här [strykningarna] som min förlagsredaktör föreslår, eftersom jag bara förlorar pengar på det”, konstaterar författaren Juha Itkonen och tillägger: ”Incitamentet är fel.” Ju längre och ju mer seriellt, desto bättre. För medan klockan tickar växer vinsten.

Innerst inne vet vi att en bok är mer än ljud – och att ljudboken inte är en bok, den är en inspelning. Och dessutom en inspelning av mycket annat slag än en skiva full av musik.

Vi vet också, att trots detta vill människor lyssna på böcker. Och det är helt fine, det vill vi också! Men plattformens funktionsprinciper och arkitektur måste vara de rätta.

För allt det här kan göras på ett helt annat sätt än just nu. Ett bättre sätt.

Vad är Äänel?

Äänel⁶’Äänel’ är ett gammalfinskt ord som inte längre används, som betyder klangfärg, röstklang, soundet varmed vi omedelbart känner igen en bekant människa när hen talar till oss i telefon eller i mörkret. Eller läser upp en bok i våra hörlurar. Äänel är som ett fingeravtryck, lika igenkännbart, lika individuellt. Vi vill återföra detta vackra och betydelsebärande ord till vårt språks minne, återta det i bruk. Det finns även andra skäl. Enligt vår uppfattning används ä som dubbelvokаl i skrivet språk endast i vissa finsk-ugriska språk, som finska och estniska. Vi hoppas att alla folk ska lära sig denna sällsynta bokstavskombination – av den enkla glädjen att det i språket existerar något sådant. är en ny sorts plattform för digitala böcker. När vi planerat den har vi utgått från enkla frågor: Vad är en bok. Hurdan är en bok. Hurdan är man när man är tillsammans med en bok. Och vem är det som skriver de där böckerna.

På så vis har vi landat i bland annat följande:

Äänel betalar en rättvis ersättning för det digitala utnyttjandet av ett verk, och gör det i enlighet med den nya upphovsrättslagen.⁷Ändringarna i upphovsrättslagen trädde i kraft i Finland i april 2023. Den nya regleringen har inte påverkat ersättningarna från streaming, trots att det rör sig om tvingande lagstiftning. Jur.dr. Kukka Kuusela, specialiserad på EU-rätt, konstaterar i ett brev riktat till litteraturvänner att ett effektivt skydd för författarnas rättigheter, såsom betalning av en skälig och proportionerlig ersättning för digital användning av verket, också är en förutsättning för bokmarknadens överlevnad. I sin text granskar Kuusela prisregleringen av böcker och andra mekanismer som skyddar bokens kulturella värde ur ett juridiskt perspektiv.

Äänel säljer litterära verk, inte minuter, för litteraturens värde ligger inte i omfånget.

Äänel skyddar de litterära verkens karaktär av just enhetliga verk.

Läsaren äger de digitala verk hen köpt, nu och för alltid.

Äänel serverar inte en buffet med miljoner titlar, utan ett noggrant sammanställt urval av den bästa litteraturen – romaner, novellsamlingar, lyrik, essäistik, barn- och ungdomslitteratur, fackböcker, litteraturvetenskapliga verk..…

Äänel-plattformens arkitektur tjänar litteraturälskarens intressen. Det är lätt att göra fynd, och det är roligt att vandra omkring där och leta.

Vår målsättning är att Äänels katalog ska bli exklusiv. Det betyder att de verk som säljs hos Äänel inte ska gå att konsumera på streamingtjänsterna.

Vi vet redan vad man kommer att säga:

”Det där funkar inte.”
”Att sälja per exemplar förblir marginellt.”
”Konsumenten vill ha sin buffet.”
”Det är konsumenten som bestämmer.”

Vi svarar:

Låt oss återkomma till frågan när ett verkligt alternativ står till buds för författarna och förläggarna och läsarna och lyssnarna. Först då har vi möjlighet att pröva om påståendena här strax ovan stämmer.

Helsingfors den 15 januari 2026